Hallå i stugan!
Kl: 22:21:12Allmänt | Kommentera (0)
Här hemma så rullar allt på som vanligt med skola och barn :-)
Stressad till 1000 hade ett arbete om EU sen fick vi 2 dagar på oss att göra en hemtenta...
Jag är sådan att jag måste göra allt perfekt, jag kan inte lämna in ett halvdant arbete (undra varför)
Denna veckan har jag tänkt extra mycket på självkänsla och självförtroende.
Jag har en pissig självbild.
Jag är 164 och väger 48kg.
Jag anser mig vara tjock, jodå.
Äen om alla säger att jag är smal, vågan säger att jag är smal och BMI säger att jag är smal.
Jag ser mig själv som fet.
Han har gjort att jag ser mig själv som fet.
fet, ful, äcklig, gris, ful ful ful ful.
Oavsett hur många som säger motsatsen, så tror jag verkligen det.
Fast sedan har jag fått höra detta dagligen i flera år så det är kanske inte så konstigt.
Stressad till 1000 hade ett arbete om EU sen fick vi 2 dagar på oss att göra en hemtenta...
Jag är sådan att jag måste göra allt perfekt, jag kan inte lämna in ett halvdant arbete (undra varför)
Denna veckan har jag tänkt extra mycket på självkänsla och självförtroende.
Jag har en pissig självbild.
Jag är 164 och väger 48kg.
Jag anser mig vara tjock, jodå.
Äen om alla säger att jag är smal, vågan säger att jag är smal och BMI säger att jag är smal.
Jag ser mig själv som fet.
Han har gjort att jag ser mig själv som fet.
fet, ful, äcklig, gris, ful ful ful ful.
Oavsett hur många som säger motsatsen, så tror jag verkligen det.
Fast sedan har jag fått höra detta dagligen i flera år så det är kanske inte så konstigt.
Gör framtiden värd att minnas!
Kl: 22:24:26Allmänt | Kommentera (0)
Do not look back and grieve over the past, for it is gone;
and do not be troubled about the future, for it has not yet come.
Live in the present, and make it so beautiful that it will be worth remembering.
Detta är en text som hjälpt mig många gånger.
Oavsett hur dåligt han fick mig att må, hur många gånger han än fick mig att gråta.
Hur många gånger jag fruktat för mitt liv.
Han tog 3 år ifrån mig, men jag har mina barn och min framtid.
Jag kan inte säga att jag förbannade dagen jag träffade honom, för då hade jag inte haft mina barn.
Men jag kan säga att jag skulle lämnat tidigare.
Skulle berättat tidigare, för då hade han fått sitt straff...
Men jag ångrar inte mina barn, för de är värda varenda smäll jag fick!
and do not be troubled about the future, for it has not yet come.
Live in the present, and make it so beautiful that it will be worth remembering.
Detta är en text som hjälpt mig många gånger.
Oavsett hur dåligt han fick mig att må, hur många gånger han än fick mig att gråta.
Hur många gånger jag fruktat för mitt liv.
Han tog 3 år ifrån mig, men jag har mina barn och min framtid.
Jag kan inte säga att jag förbannade dagen jag träffade honom, för då hade jag inte haft mina barn.
Men jag kan säga att jag skulle lämnat tidigare.
Skulle berättat tidigare, för då hade han fått sitt straff...
Men jag ångrar inte mina barn, för de är värda varenda smäll jag fick!
Tyst ett tag...
Kl: 19:26:06Allmänt | Kommentera (0)
Jag lever och mår hyfsat bra.
Mardrömmarna fortsätter, jag var ju av med dem helt i ett år ungefär, men nu är det alltså tillbaka.
Mycket som händer i skolan också som grädde på moset.
Jag har funderat på att tatuera mig igen, har 2 stycken just nu.
Barnens namn och sedan så tatuerade jag över ärren på ryggen från knivarna,
Nu vill jag tatuera in en text som har hjälpt mig oerhört mycket.
Jag läste någonstans om hemlig identitet.
Som fick mig att tänka på hur jag själv reagerade när jag fick det förslaget.
Hell no! tänkte jag.
Han har tagit 3 år ifrån mig.
Mitt hem.
Min kropp.
Min hemstad.
Barnens dagis.
osv osv osv.
Ska han få ta mitt släktnamn också?
Barnens födelsedagar?
Min födelsedag?
När ska "offren" hatar att kalla mig offer, sluta straffas?
När ska amn känna sig säker och kunna gå vidare?
Hur glömmer man allt?
Hur slutar man tänka på det?
Föreställ er att kunna gå med barnen och äta vart ni vill.
Att kunna shoppa vart ni vill.
Söka jobb i vilken stad ni vill.
Köpa hur vart ni vill.
Det kan inte vi.
Vi måste hela tiden tänka 8 steg före.
För vår säkerhet.
Många tror att tortyr inte finns i Sverige.
Att samhället fungerar så exemplariskt att inga behöver gå under jord.
Ingen behöver leva gömd för vi i Sverige är minsann så duktiga.
Det stämmer inte.
Mardrömmarna fortsätter, jag var ju av med dem helt i ett år ungefär, men nu är det alltså tillbaka.
Mycket som händer i skolan också som grädde på moset.
Jag har funderat på att tatuera mig igen, har 2 stycken just nu.
Barnens namn och sedan så tatuerade jag över ärren på ryggen från knivarna,
Nu vill jag tatuera in en text som har hjälpt mig oerhört mycket.
Jag läste någonstans om hemlig identitet.
Som fick mig att tänka på hur jag själv reagerade när jag fick det förslaget.
Hell no! tänkte jag.
Han har tagit 3 år ifrån mig.
Mitt hem.
Min kropp.
Min hemstad.
Barnens dagis.
osv osv osv.
Ska han få ta mitt släktnamn också?
Barnens födelsedagar?
Min födelsedag?
När ska "offren" hatar att kalla mig offer, sluta straffas?
När ska amn känna sig säker och kunna gå vidare?
Hur glömmer man allt?
Hur slutar man tänka på det?
Föreställ er att kunna gå med barnen och äta vart ni vill.
Att kunna shoppa vart ni vill.
Söka jobb i vilken stad ni vill.
Köpa hur vart ni vill.
Det kan inte vi.
Vi måste hela tiden tänka 8 steg före.
För vår säkerhet.
Många tror att tortyr inte finns i Sverige.
Att samhället fungerar så exemplariskt att inga behöver gå under jord.
Ingen behöver leva gömd för vi i Sverige är minsann så duktiga.
Det stämmer inte.
Aktuellt
